Även om typerna ser olika ut och har använts i olika sammanhang, är hanteringen densamma. Alla former av asbest innebär en hälsorisk vid inandning och omfattas av samma regler för provtagning, sanering och avfallshantering.
Varför finns det olika typer av asbest?
Asbestmineraler delas in i två huvudgrupper utifrån sin struktur:
Serpentinasbest
Serpentinasbest har långa och böjliga fibrer. Den vanligaste typen inom denna grupp är vit asbest, även kallad krysotil.
Amfibolasbest
Amfibolasbest har korta, raka och spröda fibrer. Exempel på denna typ är brun asbest (amosit) och blå asbest (krokidolit).
Fibrernas egenskaper avgjorde hur de användes i praktiken. Böjliga och flexibla fibrer passade bra i vävda material och tunnare produkter, medan de styvare och mer värmetåliga fibrerna lämpade sig för isolering, brandskydd och cementbaserade byggmaterial.
De vanligaste typerna av asbest
Vit asbest (krysotil)
Vit asbest tillhör serpentinasbest och har långa, böjliga fibrer. Det är den typ som använts mest, särskilt i byggmaterial som takprodukter, ventilationskanaler, golvplattor, rörisolering och bromsbelägg. Den var populär eftersom den var lätt att forma och passade i många typer av konstruktioner.
Brun asbest (amosit)
Brun asbest är en typ av amfibolasbest med raka och styva fibrer. Den användes i produkter där extra hållbarhet krävdes, till exempel i cementskivor, rörböjar, isolering och ångpannor. Damm från brun asbest innebär hög hälsorisk vid inandning och är svår för kroppen att bryta ner.
Blå asbest (krokidolit)
Blå asbest är också en amfiboltyp, med mycket tunna och vassa fibrer. Den anses vara den mest hälsofarliga asbesttypen och är starkt kopplad till sjukdomar som asbestos, lungcancer och mesoteliom. Den har använts i bland annat isolering, packningar och tekniska komponenter, men förbjöds i Sverige redan 1975.
Finns det ytterligare fler typer av asbest?
Ja, utöver de tre vanligaste typerna – vit, brun och blå asbest – finns det ytterligare tre mineralvarianter som också klassas som asbest. Dessa är ovanligare och har i regel inte använts i samma omfattning i Sverige, men kan förekomma som föroreningar i andra asbestprodukter eller i vissa specialmaterial.
Aktinolit: En sällsynt typ av asbest som främst förekommer som oavsiktlig förorening i andra material.
Antofyllit: Har använts i produkter som kakelfix, fog, lim, plastkomponenter samt i cement- och isolermassor.
Tremolit: Har i vissa länder, särskilt i USA, använts som isolator i produkter som Zonolite. Den har även förekommit i vissa filtermaterial med krav på syrabeständighet. I Sverige är den mycket ovanlig och har främst förekommit som oavsiktlig förorening i andra produkter.
Dessa typer räknas tekniskt sett som asbest, men förekommer betydligt mer sällan i svenska byggnader jämfört med krysotil, amosit och krokidolit. Det är ändå viktigt att känna till att de existerar, särskilt vid noggrann provtagning eller hantering av äldre byggmaterial.
En kort sammanfattning
Asbest förekommer i flera olika former, men de tre vanligaste typerna är vit (krysotil), brun (amosit) och blå (krokidolit). Skillnaderna mellan dem handlar främst om struktur, användningsområden och hälsorisker, och det är viktigt att känna till dessa skillnader – särskilt vid renovering eller rivning av äldre byggnader.
Oavsett typ är alla former av asbest hälsofarliga vid inandning och måste hanteras med rätt skyddsutrustning och av utbildad personal. Om du misstänker att ett material innehåller asbest, är du välkommen att kontakta oss för provtagning och sanering.
